Kemisk väg

Till slut gjorde jag ett nytt försök med att uppsöka vården, ringde till en "riktig" kvinnomottagning. Där behövde de i alla fall inte slå i böcker innan de förstod vad jag menade. Hon fattade direkt vilket ekorrhjul jag fastnat i och jag fick en tid. Väl där fick jag veta att det mest använda sättet att försöka få bukt med problemen var att äta antidepressiva medel. Just då var jag i sådant skick så jag skulle tagit vad som helst, så jag fick mitt recept tillsammans med nya p-piller som skulle vara "extra" bra. Ännu ett...vet inte hur många p-piller jag prövat ! Hur som helst så åt jag det antidepressiva medlet Citalopram och visst de tog mig ur det värsta träsket för jag var verkligen djupt nere. Efter att jag ätit dem ett tag så skulle jag bara behöva ta dem under de veckor som PMS:en var som värst. Men vad gör man när det är som värst hela tiden? Vill jag stoppa i mig kemisk medicin varje dag år ut och år in? Dessutom kände jag inte att de tog bort problemet, dämpade det lite,  visst om jag tog dubbel ranson mot rekommenderade.........